Bubblar, bubblar inte

Min surdeg har inte varit sig lik sedan vi kom hem från Gotland. Den har funkat, bröden har jäst och så, men det har liksom inte varit någon skjuts i den. Lite som en bil som inte går på alla cylindrar eller en gammaldags kassettbandspelare som inte håller farten. Ni förstår.

När andra frågar vad det kan vara för fel på deras trötta surdegar brukar ett av mina första råd vara att köpa nytt mjöl. Man kan visserligen trixa med att tillsätta socker, yoghurt eller så, men det är ändå i mjölet som livet finns. Ett bra mjöl är en bra början.

Så härom dagen följde jag mitt eget råd och köpte en ny påse mjöl. Och se, det var där skon klämde! Jag passade på att mata surdegen med det gamla mjölet också för att se om det blev någon tydlig skillnad, och det blev det som ni ser. Till vänster det nya mjölet (Saltå kvarn), till höger det gamla (Änglamark).

Nu är det inte fullt så illa ställt med surdegen till höger som man skulle kunna tro, för under den platta ytan hade det trots allt börjag jäsa och bubbla lite, men det gick segt och blev aldrig nån riktig tjong i den.

Med nya mjölet: Bubbligt, fräsigt och friskt.

Med gamla mjölet: Stumt.

När jag sedan, utanför bild, matade den pigga surdegen ytterligare en gång med det nya mjölet blev det än mer fart på det. Min surdeg är definitivt tillbaka.

Jag vill härmed inte ha sagt att Änglamark alltid är ett sämre mjöl än Saltå kvarns (för att fastslå det får man nog vara mer metodisk), bara att det kan löna sig att testa ett annat mjöl om man kör fast.

Ett havrebröd för Norge

I går kom norska Dagens Næringslivs trevliga fotograf och reporter hem till oss för att göra surdegsreportage. I Norge har de ännu inte upptäckt surdegsbakandet på allvar, men de är på god väg. Och vi ska lära dem allt vi kan! Här är det havre- och surdegsbröd som jag bakade till norrmännen.

ROSTAD HAVRE OCH SURDEG, 2 bröd

På kvällen
50 g (1/2 dl) rågsurdegsgrund
200 g (2 dl) ljummet vatten
240 g (4 dl) vetemjöl special

Rör ihop i en rymlig bunke, täck med lock eller plastfolie och låt stå i rumstemperatur över natten.

På morgonen
surdegen från gårdagen
450–500 g (4 1/2–5 dl) vatten
10 g (2 tsk) jäst (färsk)
200 g havregryn
480 g (8 dl) vetemjöl special
18 g (3 tsk) salt

Börja med att rosta havregrynen. Jag körde på 200 grader i ungefär 10 minuter. Man får hålla koll och röra då och då så de inte blir brända. Blanda alla ingredienser i en bunke och rör tills de blandats ordentligt. Tillsätt mer vatten om degen känns för fast. Låt vila 45 minuter.

Degen ska jäsa i totalt två till tre timmar (beroende på temperatur och farten på surdegen), och under tiden ska du vika ihop den några gånger där den ligger i bunken. Första gången efter 45 minuter alltså. Gör så här: Dra ut degen en aning och vik den in mot mitten. Ta ett nytt tag, dra i degen och vik in mot mitten på nytt. Fortsätt tills du kommit varvet runt. Det här momentet gör du totalt tre gånger med 30–45 minuters mellanrum. När du sträckt degen tredje och sista gången låter du den jäsa ungefär 1 timme.

Krossa lite havregryn i näven och strö det tillsammans med en lite vetemjöl på ett bakbord. Vänd ut degen på bordet och dela den i två bitar. Platta till dem en aning (försiktigt!) och vik sedan in degens kanter mot mitten. Lägg sedan bröden, med skarven nedåt, i en mjölad och havregrynsströdd jäskorg (alternativt en handduk som får ligga i ett durkslag). Låt jäsa i 45–60 minuter. Låt ugnen bli riktigt varm medan brödet jäser. Sätt ugnen på 275 grader och placera en plåt eller en baksten på mittenhyllan och en oöm plåt på nedersta hyllan.

När bröden rest sig några centimeter vänder du upp dem ur jäskorgarna och skjutsar in dem i ugnen. Använd en skärbröda eller en bit kartong som bakspade. Skarven som blev när du vek ihop brödet ska hamna uppåt, brödet ska kunna spricka där om det vill. När du skjutsat in brödet på bakstenen/plåten hivar du in några isbitar på den nedre plåten. Det ger ånga som brödet mår bra av. Sänk genast värmen till 250 grader.

Efter 15 minuter öppnar du luckan och tar en titt på bröden. Har de mycket färg, sänk temperaturen till 200 grader. Är de fortfarande ganska ljusa låter du värmen vara. Efter totalt 30 minuter bör bröden vara klara.

Ta ut bröden och låt dem svalna på ett galler en stund innan du smakar på dem.

Det blev ett riktigt gott bröd med mycket smak och bra skorpa. All den där havren gör också att det känns väldigt nyttigt. Nästa gång ska jag testa att göra en skållning av havren, tror kanske man kan få ut ännu mer av det så. Så testa gärna det!

Mitt sommarlov

Farmors hus. Sol. Ture badar i sjön, Svante i en balja. Bakar. Kusiner, storebror och farmor. Uptäcker nya allergier, mjölk och mjöl. Otur för en brödfamilj. Bakar mer, nu allergibullar med mjölkfritt margarin och sojadryck. Goda! Sol. Tar skydd i skuggan. Badar. Packar bilen, vattnar blommorna. Mot Nynäshamn. Mot Gotland! Östkusten. Nya kusiner, nya brorsor, systrar, pojkvänner och fruar. Sol och bad i två dagar. Sen regn.

Moln. Regn. Cykelutflykter mellan regnskurarna. Skållar råg och bakar gotlandslimpor. Uppehåll. Svante lär sig krypa. Regn. Åker till tomten som vi köpt. En dag bygger vi ett litet hus här. Roligt! Slår med lien, gör små stigar mellan slåntaggarna. Mormor trampar på en rostig spik och får åka till doktorn i Hemse.

Åker till Rute och bakar medan familjen stannar i mormors hus. Rullar flera hundra kanelbullar, oräkneliga baguetter, frukt- och nötbröd, dinkel och levainbröd. Sover högst upp i en väderkvarn. Bakar tills ryggen stumnar.

Tillbaka till familjen. Uppehåll. Köper glass i hamnen, tittar på båtarna. Regn. Parkerar bilar i Fischer Price-garaget. Byter hus. De nya grannarna är hästar. Bättre väder. Badar. Fint uppe på Grogarnsberget. Cyklar till tomten, gör mer stigar. Fikar där. Matar hästarna med äpplen. Vågar klappa en.

Sol. Släke i Sandviken, vi sitter uppe i vassen. Bygger i sanden. Lite mulet, sen mer sol. Långgrunda Ängmansviken och steniga fina Hammaren. Tillbaka till mormors hus. Säsongen börjar ta slut nu. Färre campare och svalare vindar. Uppehåll. Möter en räv. Cykelutflykter. Städar. Packar. Vagnarna surras på taket. Det regnar på vägen till sjufärjan. Barnen sover.

Och nu börjar hösten. Den nya boken ska komma från tryckeriet vilken dag som helst, den 13 september ska den finnas ute i butikerna. Spännnande men också nervöst. I morgon kommer norska Dagens näringsliv och gör surdegsreportage hemma i Stureby. Jag tror jag ska baka något med äpple. Ljus surdeg, äpple och vetemjöl och kanske havre.

Hoppas ni alla haft en bra sommar!

Trevlig sommardeg

Jag tänkte ta semester några veckor, men jag lämnar er med ett recept som räcker hela sommaren.

Här är själva grundreceptet. Det blir en liten deg som räcker till 1 lite större bröd eller 8–10 småbröd, men den går utmärkt att göra dubbel eller tredubbel.

3 g (3 krm) jäst
300 g (3 dl) kallt vatten
390 g (6 1/2 dl) mjöl
6–9 g (1–1 1/2 tsk) salt

Rör ut jästen i vattnet och tillsätt sedan mjöl och salt. Rör kort (en halv minut räcker gott), täck med plastfolie eller lock och och låt stå 8–10 timmar i rumstemperatur (över natten till exempel). Är det riktigt varmt minskar du lite på jästen.

Oavsett vad man ska göra av degen, småbröd, baguetter eller ett stort, så gör man följande enkla moment: Häll ut degen på ett mjölat bakbord, dra ut den till en kvadrat och vik sedan ihop den till ett paket. Momentet gör att degen håller ihop bra och lätt kan delas när den jäst klart. Ungefär så här kan det se ut.

När man vikt ihop degen kan man vända den uppochner så öppnar den sig inte i skarven när den jäser.

Så snart degen är hopvikt sätter man på ugnen på full värme. Sätt en plåt eller en baksten på mittenhyllan och en oöm plåt på nedre hyllan. När degen jäst någonstans mellan en halv och en hel timme skjutsar man in brödet i ugnen. Den där oömma plåten man ställde längst ner kan man lägga några isbitar på, de smälter till ånga som gör bröden fina.

Mitt utgångsläge brukar vara att jag bakar de här bröden på 250 grader, men jag tittar till dem efter tio minuter eller så, har de då väldigt mycket färg sänker jag till 200 grader. Och så brukar jag lufta ugnen mot slutet, öppna en stund så att fukten åker ut. Det ger knaprigare skorpa. Små bröd, som frukostbullar, bakar jag 10–15 minuter, baguetter något längre och stora bröd runt 30 minuter.

Det fina med det här superenkla receptet är att det går att variera i oändlighet, eller närapå. Här kommer några uppslag.

Frukostbullar med frön. Dela den färdigjästa degen i små bitar, lägg dem på ett bakplåtspapper och strö på de frön du hittar i skåpet.

Frukt- och nötbröd. Byt ut hälften av vetemjölet mot fullkornsdinkel eller grahamsmjöl, tillsätt 100 gram (drygt 1 dl) torkad frukt och 100 gram (2 dl) nötter.

Lite grövre frukostbröd. Gör som med frukostbullarna ovan, men byt ut 90 gram (1 1/2 dl) av vetemjölet mot fullkornsdinkel eller grahamsmjöl.

Baguetter. Dela degen i två eller tre, med eller utan frön.

Äppelbröd. Riv ner ett äpple i degen och baka av som ett bröd. Man känner knappt smaken av äpplet, men det blir märkvärdigt saftigt och gott.

Formbröd. Om degen blir lite väl lös och svår att få styrsel på, häll den i en smörad form tillsammans med lite solrosfrön.

Ja, jag tror ni hajar, ni kan baka lite hursomhelst med den här degen.

Nu, semester alltså. Och jag kommer nog inte att svara på några kommentarer heller, så kör ni fast får ni hjälpa varandra. Och dela gärna med er av era egna specialare i kommentarerna.

Trevlig sommar!

Med mycket vatten

Jag har en förkärlek för lösa degar. Jag tycker det oftast blir bra bröd med lösa degar, lite saftigare, lite godare.

Så länge man lyckas få till en bra spänst i degen kan den vara riktigt lös men ändå bli ett hög och fint bröd, men ibland flyter degen ut lite väl mycket när man bakar ut den. Jag tycker det är först där, vid utbakningen, som man kan se om det håller eller inte.

Att degen flyter ut mer än man tänkt sig kan bero på olika saker. Kanske bakar man med ett mjöl som inte kan ta upp så mycket vatten som det receptmakaren hade i åtanke, vetemjöl special tar till exempel upp mer vatten än vanligt vetemjöl, en påse dinkel från Saltå Kvarn kan bete sig olikt en påse dinkel från Kungsörnen. Har man surdeg i degen kan också den göra stor skillnad, ju surare surdegen är desto sämre håller degen ihop eftersom syran bryter ner glutenet (som i sin tur är det som håller ihop degen). Eller så har man inte knådat eller bearbetat degen tillräckligt för att den där riktiga spänsten ska infinna sig. Degen kan också ha jäst för länge (vilket man enkelt löser genom att knåda ihop den och låta den jäsa upp på nytt). Ett annat alternativ är förstås att man helt enkelt mätt fel när man måttade mjölet.

Ofta bakar jag med ungefär 75 procent vatten i förhållande till mjölmängden (alltså 750 gram vatten till 1000 gram mjöl), ibland ännu mer. Man kan säga att en normal mängd vatten i en ljus deg är mellan 65 och 75 procent. (Det är för övrigt den här procentsatsen som går under benämningen baker's percentage, jag tänker i fortsättningen kalla det bagarprocent.) Ska man ha över 80 procent vill det till att man har ett riktigt bra mjöl och att man bearbetar degen väl, antingen med maskin, långjäsning (som Jim Laheys klassiska No Knead-bröd som har 83 procent vatten), eller den metod jag är helt inne på nu som jag kallar vila och vika (och som delar av nya boken bygger på). Det största vattenmängd jag snavat på är ciabattadegen i Rose Beranbaums The Bread Bible. Där är vattenmängden hela 130 procent. Vansinne! Jag testade en gång och det blev bokstavligt talat soppa av det.

Om man bakar ett bröd och tycker att degen känns misstänkt lös kan man själv räkna ut den där procenten väldigt enkelt. Om man dividerar vattenmängden med den totala mjölmängden och sedan flyttar kommatecknet två steg åt höger så har man bagarprocenten på vattnet. På så vis kan man ju ta reda på om det är rimligt som anges i receptet eller om receptmakaren är helt ute och cyklar.

Ett sätt att rädda den lösa degen kan förstås vara att knåda i lite mer mjöl, men det tycker jag sällan är en bra idé. Risken är stor att resultatet blir ett tråkigt, kompakt och torrt bröd, och den lösa degen går att rädda på andra sätt.

Man kan ändra planerna och göra ciabatta av degen: Dela den platta degen i lagom stora bitar och skjutsa in dem på en het baksten eller plåt. Eller så kan man skrapa ihop degen och lägga den i en smörad brödform, låta den jäsa lite och sedan baka av till ett formbröd.

Eller så kan man göra som jag gjorde med det här dinkelbrödet som jag bakade häromdagen. Jag hade tänkt baka ett riktigt stort bröd av den, men efter att den hade jäst sista gången hade den flutit ut till en stor ganska platt historia. Jag delade då degen i två och vek ihop dem på mitten innan jag skjutsade in dem. På så vis fick bröden bra höjd och så kunde de spricka fint i skarven också.

NATTJÄST DINKEL, två bröd

På kvällen
5 g (1 tsk) jäst
600 g vatten
780 g siktat dinkelmjöl
12–18 g (2–3 tsk) salt

Rör ut jästen i vattnet och blanda sedan ner resten av ingredienserna. Rör helt kort tills degen blandats och låt den sedan vila en halvtimme ungefär.

Vik ihop degen en gång genom att med en blöt hand ta tag i degens kanter och dra dem in mot mitten. Det är som sagt en ganska lös deg. Täck bunken med plastfolie eller ett lock och låt stå i rumstemperatur i 8–10 timmar.

På morgonen
Sätt ugnen på 275 grader med en plåt eller en baksten i mitten och en oöm plåt på nedersta hyllan. Strö rikligt med dinkelmjöl på ett bakbord och skrapa sedan ut degen. I det här läget kommer den vara rejält kladdig, men det är helt ok. Nu gäller det att få ihop degen till ett paket genom att vika in kanterna mot mitten. Det kan vara enklast att få tag i degen med en degskrapa. Ha ordentligt med mjöl utanpå degen, men försök att blanda in så lite som möjligt. Låt degen jäsa cirka 40 minuter.

Dela nu degen i två bitar och vik ihop dem så de blir mindre på bredden, större på höjden. Och så skjuts in i ugnen! Lägg några isbitar på den nedre plåten, de blir ånga som gör brödet fint. Sänk värmen till 250 grader. Efter 15 minuter vädrar du ur fukten ur ugnen och tittar till bröden. Har de nog med färg sänker du till 200 grader, annars låter du värmen vara. Efter totalt 30 minuter var mina bröd fina och färdiga.

Mycket färg ska det ha. Blir det lite, lite bränt på någon kant så trillar det av när man skär i det.

Surdegskurs i allra sista minuten

Det har kommit ett återbud till veckans surdegskurs. Kursen går av stapeln måndag (nu den 28:e alltså) kl 13–17 och tisdag kl 8–15. Kursen kostar 1750 kr, fika på måndag och lunch på tisdag ingår. Inga förkunskaper krävs.

Den som är intresserad kan mejla mig.

Matigare midsommar

Jag har tänkt på det här brödet länge, men det dröjde innan jag kom mig för att baka det. På papperet är det inte märkvärdigare än att jag byter ut en del av vetemjölet i ett vanligt ljust surdegsbröd mot rågsikt, men det ger mer än man skulle kunna tro.

Senaste tiden har jag helt snöat in på rågsikt, det är ett genialt mjöl. Som jag skrivit tidigare så är ju rågsikt något av en luring. Köper man en påse rågsikt får man som regel mest vetemjöl, ofta är det 60 procent vete och 40 procent siktat rågmjöl (men det kan vara allt mellan 50/50 och 70/30). Hos mjölgrossisterna kan man köpa oblandat rågsikt, men det hör till ovanligheterna ute i butikerna.

Man ska heller inte förväxla rågsikt med fint rågmjöl. Det senare är ett finmalet fullkornsmjöl medan man i rågsikten har siktat bort skaldelarna.

Tillbaka till brödet. Rågsikten gör brödet lite matigare och ger det lite mer smak. Råg, har jag kommit fram till, är ju bland det godaste som finns. Dinkel, durum, kamut, emmer i all ära, råg är råg. Jämfört med ett bröd bakat enbart på vete så blir det lite mindre luftigt, men mer saftigt.

Det var ju tänkt att det här skulle bli mitt midsommarbröd, men av logistiska skäl blir det nog inte så. För min del får det bli något annat, snabbare till midsommarsillen. (Den som vill ha det här brödet till lunchen får gå upp tidigt imorgon bitti. Annars kommer det vara perfekt till kvällens grillning.)

MIDSOMMARLIMPA MED LITE RÅG, ett stort bröd

Dag 1, kväll
60 g (1/2 dl) rågsurdegsgrund
200 g (2 dl) vatten
240 g (4 dl) rågsikt

Rör ihop i en bunke, täck med lock eller plastfolie och låt stå över natten. Såhär på sommaren tycker jag det räcker fint om den står framme, framåt hösten kan det vara bra att ställa den någonstans där det är lite varmare, som i skåpet ovanför kylen.

Så här vill jag ha surdegen på morgonen. Ska jag inte fortsätta med baket på en gång låter jag den vila i kylen tills det är dags att göra själva degen. Om surdegen stått lite väl länge märks det på att den liksom tappat sin spänst och seghet. Det går att baka med en lite surare surdeg också, men degen kommer inte hålla ihop riktigt lika bra.

Dag 2, morgon
Surdegen från gårdagen
400 g (4 dl) vatten
10 g (2 tsk) jäst
120 g (2 dl) rågsikt
420 g (7 dl) vetemjöl special
12–18 g (2–3 tsk) salt

Blanda först jäst och vatten med surdegen från gårdagen, sedan resten av ingredienserna. Du behöver inte röra mer än att ingredienserna blandats ordentligt. Låt vila 45 minuter.

Just hoprörd. Jag brukar inte bry mig om att täcka bunken när den ska vila så kort.

Nu är det dags för det jag kallar vila och vika. Så här går det till. Doppa handen i vatten och ta sedan tag i degens kant med ena handen. Dra ut degen en aning och vik den in mot mitten. Ta ett nytt tag, dra i degen och vik in mot mitten på nytt. Fortsätt tills du kommit varvet runt. Det här momentet gör du totalt tre gånger med 30–45 minuters mellanrum. När du sträckt degen tredje och sista gången låter du den jäsa ungefär 1 timme.

Färdigvikt, färdigjäst.

Den fina degen kan man baka ut precis hur man vill, men för att få bäst resultat tycker jag det är bra att vara ganska försiktig så man inte trycker ur en massa luft ur degen.

Jag gjorde ett stort avlångt bröd, såhär: Strö rikligt med rågmjöl på ett bakbord och skrapa ut degen ur bunken. Dra ut den till en rektangel och vik den sedan, övre långsidan mot mitten och nedre långsidan mot mitten. rullar runt den så skarven hamnar nedåt medan den jäser. Sätt ugnen på full värme med en baksten eller en plåt strax under mitten och en oöm plåt på nedre våningen.

Efter sisådär 45 minuter nöjde jag mig och vände över brödet på ett bakplåtspapper.

Om man vill kan man snitta brödet i det här läget, men jag tyckte inte att det behövdes den här gången. När det är en lite lösare deg som den här brukar brödet liksom flyta ut och ta det utrymme det vill utan att man snittar den.

Och så skjuts in i ugnen! Några isbitar på den nedre plåten och så kan man sänka värmen till 250 om man vill. Efter 15 minuter vädrar jag ut ångan och kollar hur det ser ut. Om det inte redan fått nog med färg behåller jag den höga temperaturen, börjar det se lagom ut sänker jag till 200 grader.

Efter totalt 35–40 minuter lär brödet vara klart, men om man är osäker kan man sticka en stektermometer i brödet. Ett sånt här bröd bör nog nå upp till 96–98 grader (ser brödet blekt ut låter jag det stå ytterligare en stund trots att innertemperaturen säger att det är färdigt).

Ja, glad midsommar då!