Uppdraget slutfört, de här får duga!
Mitt egenpåtagna uppdrag gick ut på att göra ett enkelt vardagsfrukostbröd som inte kräver jäsning eller annat pyssel på morgonen, utan som går att skjutsa in i ugnen bums när man klivit upp ur sängen (tidigare försök här och här).
Vad är det här? Fyra gråsuggor på väg in till stan?
Så här gjorde jag: Vid niotiden på kvällen blandade jag degen som bestod av följande:
200 g (2 dl) ljummet vatten
250 g vetemjöl (special)
5 g jäst
7 g salt
Jag började med att köra allt utom saltet på låg hastighet i 8 minuter. Sen hällde jag ner saltet och körde en stund till, det blev nog ytterligare 8 minuter. Det är ganska mycket vatten i den här degen, så man får jobba lite på att få en bra konsistens/struktur på degen. Ett tips jag fick på Saltå Kvarn var att köra i intervaller. Om jag ska försöka rekonstruera knådningen så var det nog ungefär så här:
8 minuter på låg hastighet, vila 3 minuter och sen ner med saltet, 4 minuter lite högre hastighet, vila 3 minuter, 2 minuter (på samma hastighet), vila 2 minuter, till sist ytterligare 2 minuter.
Sen tyckte jag den kändes lagom. Den var lagom seg och spänstig när man tog upp en bit och drog lite i den. Lite glänsande och kladdig men utan att fastna på fingrarna när man petade på den.
Ovanstående är ingen absolut sanning, men det funkade för mig den här gången. Det här med knådning/blandning är en hel vetenskap har jag förstått, och det finns många olika teorier om hur det ska gå till. Och olika mjöl beter sig på olika sätt. Här finns massvis att upptäcka!
Nu fick degen vila i en oljad bunke täckt av plastfolie i 2 timmar.
Jag tog ut degen på ett bakbord och delade i fyra bitar som jag vek ihop försiktigt, så att de fick en slät och fin, spänd yta. Jag la dem på en mjölad skärbräda, strödde på lite mjöl, täckte med plastfolie och ställde in i kylskåpet.
Nästa moment var så att få igång ugnen i tid, så att den var varm när väckarklockan ringde. I avsaknad av timer på ugnen löste det sig då Lisa vaknade till av sig själv vid sextiden och gick upp och slog på full effekt, 275°, på vår Elektrohelios.
Så här såg de blivande frukostbröden ut efter en natt i kylskåpets mörker:
Nu skjutsade jag in dem i den heta ugnen och langade in några isbitar (i stället för vatten) på en plåt som jag har stående längst ner i ugnen. Jag skruvade ner värmen till 250° och lät bröden stå inne ca 20 minuter. Då hade de fått fin färg och kändes färdiga.
Voilà! Le pain du petit déjeuner de Martin.
Det här är inte alls något märkvärdigt bröd. Men gott i sin enkelhet. Vill man kan man naturligvis variera receptet precis hur som helst, till exempel byta ut lite av vetemjölet mot annan sort, strö på några goda frön, tillsätta solrosfrön, eller varför inte ha i en klick surdegsgrund i degen, det skulle nog sitta fint!
Inlägg
16 kommentarer:
De ser jättetrevliga ut! Ska ta och testa nästa helg. För till vardags.. njae, då blir det nog tufft. Eller äh, varför inte? Vi får se. :)
Intressant, det ska jag snart pröva på min nya baksten. Jag blev riktigt inspirerad av din uppgift och funderar själv på olika lösningar.
Hittade hit från Tre Tjejer i Köket och oj! du är en jäkel på att baka. Och knåda. Har inte tänkt på att bearbete degen i ennhel massa minuter förut. Måste helt klart prova det. Ser urgott ut att ha nybakat till frukost.
Den här bloggen är fantastisk. Tack.
Brödet ser fantastiskt gott ut och får mig att se fram emot nästa helgs långfrukostar!
Jag använder recept från boken den tekiske kocken. Bra bok av prof. Per-Olof Hegg och kocken Rikard Nilsson. Jag tror du Martin skulle gilla denna bok.
tack för boktips (den tekniske kocken låter spännande, ska kollas upp!) och andra glada tillrop!
Åhh! Det här var nog några strån vassare än mina slarvbullar! Det är ju lite pyssel på kvällen, men det har man nog igen på slutresultatet!
Som vanligt är det väldigt kul att följa dina experiment när du är så frikostig med detaljer, bilder och funderingar!
Jag gjorde en provdeg och det ser väldigt bra ut. Om jag nu skulle vilja göra denna deg 10 ggr. så stor,är det bara att tiodubbla det?
Tackar i övrig för en goooo baksida.
roffekock: Oj, tio gånger så stor, så stor deg har jag aldrig gjort! Men det borde väl funka. Om du provar, återkom gärna och berätta hur det gick.
Det här är ju helt enkelt underbart!!! Nu har jag suttit här och tittat en lång stund och jag ska fortsätta en stund till.
Nu känner jag mig väldigt neggo men den tekniske kocken innehåller mängder med sakfel, köp on food and cooking av Harold McGee istället.
kolla jag har gjort dom!
Hälsobröd!
Dina frukostbröd har gett mig ett hälsosammare liv.
Istället för att gå och lägga mig igen när jag satt på ugnen tar jag en snabb kopp kaffe och skummar morgontidningen.
Sedan ut på en joggingrunda som avslutas med att degbullarna åker in i ugnen och jag i duschen.
När jag är klar i badrummet tar jag tempen på bröden, de brukar då hålla drygt 90 grader. Sätter på kaffe och tar fram smör och ost.
Bröden är klara och det är dags för frukost!
Ohh, lala! Denna sida blir genast bokmärkt på min dator!
Mvh Fröken Björk
Eftersom min moderna ång och varmluftsugn inte går att ställa högre än 230, så började jag där.
Jag sänkte efter 5 minuter till 220.
Likväl var bullarna klara efter 16-17 minuter.
Resultat = Kanon!!
Skicka en kommentar