måndag, juli 06, 2009

Bilder från bageriet

Mina två veckor som bagarpraktikant i Rute stenugnsbageri är slut. Det har varit väldigt, väldigt roligt. Här är några bilder.

Morgonen. Promenaden från stugan där jag bodde tog ungefär en och en halv minut. Det går ännu snabbare genom skogen, men det är mysigt att möta bageriet från framsidan när det är tidigt och alldeles folktomt.

Tina och Erik. Det är bagarna Tina Fernlund och Erik Olofson som tillsammans med Eriks sambo Helena Andersson driver Rute stenugnsbageri. Tina är ansvarig för bakandet i år. Hon är chef över degarna, om man säger så. Tina är nästan alltid i bageriet och det är roligt att vara där när hon är det. Erik ser till bageriets infrastruktur. Att allt funkar, stort och smått. Han ser också till att folk trivs. De som bakar brödet, de som säljer det och de som köper det. Helena jobbar om dagarna i biblioteket i Visby, men har dessutom koll på att det finns personal i caféet och att bagarnas hattar är tvättade.

Elden. Vid halv sex på eftermiddagen tänder Erik elden i stenugnen. Runt sjuttio kilo björkved och några smöriga gamla bakplåtspapper läggs in i ugnen via två luckor på ugnens baksida. Det blir snabbt en ordentlig brasa. Runt nio på kvällen är det bara glöd kvar, då stängs spjället. På morgonen när den första bagaren anländer sopas ugnen ren på aska och det är klart att baka. Man börjar dagen med baguetter och avslutar den med mörkare bröd som inte kräver lika mycket värme.

Marqus med q. När Marqus gick i femte klass hade han en klasskamrat som hette Lundquist. Att Lundquist stavades med q tyckte han var fränt, så han ersatte k:et i sitt namn med ett q. Och på den vägen är det. Marqus bakar i Rute för andra året i rad, och han har lärt känna bageriet och degarna som vore de hans barn. Marqus säger att han har fröer inom sig som får näring när han möter andra människor. Därför undviker han att sitta hemma ensam alltför ofta. Marqus har ett särskilt intresse för vanilj, och har en gång åkt hem fråm Mexico med väskan full av den vanilj som växer vilt hos indianerna i Chinantlaskogarna.

Smultronen. I skogen bakom bageriet finns det väldigt mycket smultron. Kolossalt mycket faktiskt. Sanningen att säga finns här mer smultron än jag sett tidigare, sammanlagt. En dag efter att jag bakat klart tillbringade jag en stund i skogen, och det blev mycket bär i den lilla hinken. Det var svårt att sluta. Jag lärde mig snart att de största och finaste bären gömde sig i det höga gräset. Annica bakade smultronmazariner nästa dag.

12 kommentarer:

Emilies Skafferi sa...

Fina bilder! Låter som att du haft två spännande veckor.

Bagarbertan sa...

Härligt och allt känns igen. Var själv volontär bland degarna för två somrar sedan. Ett koncentrat av ovärderliga kunskaper
Lycka till i framtiden!!

Anonym sa...

Underbart verkar det vara. Vi bodde i ett Bulhus 5 minuter bort från bageriet förra sommaren. Underbart med cykelturen på grusvägen på morgonen och köpa färskt bröd.

Niklas sa...

Låter helt fantastiskt!

Anonym sa...

Alltid en fröjd att läsa din blogg.
Besöker själv då och då Rutes Stenugnsbageri då jag spenderar en del tid på Medebys vid Hall, och det har varit kul all få höra om hur det går till inne i dess hjärta.
Tack.
Niklas

Sara sa...

Nybakt och smultron... Kan det bli bättre? ;)

Danne sa...

Låter som två grymma veckor! Längtar dit när man ser bilderna. Hoppas på lite ytterligare tips och bagarknep på bloggen framöver.

Martin sa...

ser riktigt härligt ut.

Anonym sa...

Hmm, bara en och en halv minut till bageriet låter snabbt :-) Cyklade inte du från Lärbro?

//Daniel i Tingstäde

Chili sa...

Härligt litet bageri:) Tänkte bara tipsa dej om vår lilla Dirty Weekend i The Strange Bakery. Blir en del recept och har du önske mål é de bara och skriva:)

Mimi sa...

Hej! Vad fint att vara lärling på Rute, Jag hade Erik som lärare på en brödworkshop i Grythyttan och bakade helt fantastiska bröd. Skulle gärna vilja vara praktikant där själv, det ser väldigt fint ut på bilderna. Men räcker det verkligen med två veckor? Hann du lära dig mycket under den tiden?

Martin Johansson sa...

Daniel: hehe, nä så fort cyklar jag inte. Första veckan bodde vi i Lärbro (eller Nors närmare bestämt), andra veckan bodde jag i en liten stuga i Rute, helt nära bageriet.

Chili: Spännande, ska kika!

Mimi: Erik, Tina och de andra är toppen! Jag lärde mig otroligt mycket på de två veckorna.