onsdag, december 03, 2008

Pain de Martins julkalender, lucka 3


I morse hade jag en nybakad kavring med mig till jobbet. Mycket uppskattat. Kanske kände jag mig lite som mannen i mitten på den här bilden. Här sitter jag och delar med mig av mitt bröd och folk blir aldrig så glada.

Bilden föreställer bönder som intar sitt mellanmål, någonstans i Frankrike, någon gång runt år 1300.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Martin och tack för julkalendern. Din är den enda jag följer.
Jag har också en såndär insatskamin i öppna spisen hemma, och en tre cm granitskiva stående och skräpar i källaren. (Jag hade två men den ena ligger redan i ugnen) Har vinkelkap och kan låna en svets, och kan svetsa. Hmmm pizza i öppna spisen kan det vara något.
Jag tror på idén att elda på stenen snarare än under. Sedan sopa av glöd och aska och in med degen!

/Janne

CrimsonAnna sa...

Haha:) Visst är det du i mitten Martin. Kommer testa ditt "Utan krusiduller" smaksatt med morot och mandel snart

Pappan sa...

Du delade brödet med dina kompanjoner på jobbet, och själva ordet kompanjon (liksom kumpan och, antar jag, kompis) kommer från latines cum pane, "dela brödet med". Fast det kände du säkert till redan när du packade ner brödet i morse. Det blev iallafall en fin illustration av begreppet.

Anonym sa...

Martin, en fråga här som det säkert finns bra svar på någonstans men som jag inte hittar...Varför blir det en grå yta på min rågsur (och för den delen en vit yta på vetesuren över vätskan)? Jag matar dem varje vecka och de går bra att baka med, men jag är lite orolig om det är mögel. Vad tror du?/ Kerstin

Håkan sa...

Passar väl på att avlägga en "bakrapport" här...Gav mig på en Stureby Levain 2.0, och sent i går kväll var det dags för ugnen...När baket väl var klart låg den ljuvaste doft över hela huset, tyvärr härstammade nämda doft från sopbyttan i köket. Dom VÄGRADE resa sig. Resultatet doftade ljuvligt men hade en konsistens mest lik ett vinterdäck...Nåja, jag tror jag vet vad som gick snett, blev tvungen att "pausa" degen i 12 timmar i kylen efter steg 2, och den hämtade sig aldrig ordentligt efter det. Nåväl, en ny steg ett står i skåpet nu...

//Håkan

Gafsan sa...

Angående levain! Samma sak hände mig, andra omgången jag bakade. Limporna blev som små pölar, och doftar surt, emn gott. Jag gjorde paus i kylskåpet i steg tre, gud förbjude. Överjäste nog... Man lär sig kanske...
Första omgången blev så otroligt fluffig och hålig, men då var jag rädd att jag jäste för kort tid. Alltså, det verkar bättre med lite snålt och att det sen får jäsa i ugnen!

Martin Johansson sa...

Kerstin: Det kan nog vara mögel. Tror det är svårt att bli av med. Enklast är nog att göra en ny.

Håkan och Gafsan: Jag har råkat ut för samma saker … men till slut börjar man känna igen en väljäst deg.

Magdalena sa...

Vilken bra julkalender, bättre än TV:s!
Arbetskamraterna på mitt jobb kan numera 1 g/v äta pinfärsk Grand Blanc eller annat gott bröd...

Håkan sa...

Nu står nästa levain på jäsning i plastlådan, hoppas denna beter sig bättre...Förstår inte vad som gått fel annars, det är ett jäkla drag i min vildjäst, steg 1 och 2 bubblar fint, men steg 3 verkar "segt", dock tyckte jag att den rest sig hyffsat undr natten. En fråga ang konsistensen på den färdigblandade degen...Dom 2 jag gjort hittils har blivit väldigt elastiska, närmast som leksaksgeggan "Slime", om nån minns den? Dock inte kladding, bara "slime:ig" och svårhanterad...Ska det vara så?

//Håkan

Håkan sa...

SAGAN OM BRÖDET

Kapitel 3, Levainen från Helevetet

...Och åter vägrade degen att resa sig, trots att steg 1 och 2 bubblat och jäst likt en häxkittel. Ty under steg 3 tog jäsgudarna sin hand ifrån den spirande degen, och i botten av jäslådan låg en platt och död deg, blek som en fiskmage hånade den sin skapare.

Kapitel 4, I vilket vår hjälte räddar degen med trollkonst

...Sålunda satt skaparen och sörjde sin fallna deg, när en gudomlig insikt kom till honom i en uppenbarelse. Degen skulle räddas undan komposten medelst svartkonst och häxeri som skulle få den starkaste bagare att darra. Och med en bön till Brödgudarna skred skaparen till verket, den fallna degen återbördades till sin födelseplats i degskålen, och en trollbryggd av 50 gram jäst och några skedar honung och vatten blandades och hälldes under ivriga böner ner i skålen. Electroluxdemonen morrade åt detta hedniska tilltag, och vägrade först att befatta sig med den ogudaktiga röran, utan lät den lilla degen blott snurra oblandad i skålen, dock gav demonen med sig efter en offergåva i form av mjöl, och degen blandades med häxbrygden. När så den nu vitaliserade degen blandats länge och väl återbördades den till sin jäsplats att ånyo söka uppnå den själens mognad som krävs innan stålbadet i ugnen. Degen växter mäktig, och efter halvannan timme klövs den och fördes över i tvenne formar som sedan tappert bidade sitt öde innan dom utan pardon skyfflades in i ugnen.

Och se, Brödgudarna höll sin hand över vår lilla deg, och ur ungnen steg, likt en fågel Fenix, två gyllene bröd. (som så småningom skall avsmakas, men det får bli en egen bok)

Slutet gott, allting (förhoppningsvis) gott.

//Håkan

Håkan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.