Brödboksspecial, del 4

I höstas skrev jag lite om några brödböcker; Riddarbageriets bröd av Johan Sörberg, Bröd av Jan Hedh och The Bread Bible av Rose Levy Beranbaum. Här kommer fortsättningen. Om en favorit.

Det här är Erik Olofsson. Bagaren. Han gör kaffe åt någon kund i bageriet i Rute på Gotland. Rute stenugnsbageri heter bageriet med den lilla serveringen som han driver tillsammans med sin sambo Helena Andersson och bagaren Tina Fernlund.

Erik Olofsson var också den som tillsammans med den finske arkitekten och ugnsbyggaren Heikki Hyytiäinen byggde den vedeldade stenugnen i Rosendals trädgård i slutet av 90-talet. Där bakade Erik Olfsson bröd fram tills för några år sedan, då han flyttade till Gotland och byggde bageriet i Rute i en gammal smedja. Tillsammans med Heikki Hyytäinen förstås. I somras var vi där flera gånger. Vi åt smörgås, drack kaffe, läste DN och insöp brödångorna. Där trivdes jag verkligen. Lisa också. Här är en av de goda smörgåsarna (man ser inte brödet för salamin, men det är där, jag lovar):

Men nu till boken, Bröd och marmelad från Rosendals trädgård. Som man hör på titleln är det inte bara en brödbok, man får en hel del annat på köpet. Fast jag har bara provat brödet. Boken kom ut på den tiden då Erik Olofsson fortfarande bakade i Rosendals bageri. Den här boken är, tillsammans med The Bread Bible av amerikanskan Rose Levy Beranbaum, en av mina storfavoriter. Men det är inte mycket som förenar de båda författarna, bortsett från att de älskar bröd förstås. När Erik Olofsson till exempel anger temperaturer är det med orden ljummet, varmt eller hett, medan Rose Leve Beranbaums förhållande till den detaljen är sådant att hon rekommenderar att man byter batteriet på digitaltermometern minst en gång i halvåret. Annars kan man inte lita på den.

Recepten i Bröd och marmelad framställs på enklast möjliga vis. Vissa bröd, som till exempel underbara Rosendals kavring, förklaras på bara några rader. Surdegsbrödet (många av bröden bakas med surdeg, men ett av dem är liksom surdegsbrödet Surdegsbrödet) är också enkelt att baka och mycket gott. Gotlandslimpan är lite svår att knåda, för den är så lös, men brödet blir så gott att man tror sig inte vilja baka något annat.

Om jag bara fick äga två brödböcker skulle det bli den här och The Bread Bible. De kompletterar varandra på bästa sätt.

Boken är skriven av nämnde bagare Olofsson tillsammans med Monica Ahlberg samt ytterligare en bagare vid namn Fredrik Frankenberg. Och eftersom jag bryr mig om sådant ska jag säga att boken är enkelt men fint formgiven av Johan Fredlund och Kerstin Bernander, och att bilderna är av finaste Ewa-Marie Rundquist-snitt. Tyvärr sägs boken vara slut hos förlaget (Prisma), men det kan ju finnas böcker kvar i butikerna. Hittar du en, köp den.

På tal om surdegsbröd … Det är nu bara en vecka nu tills Mat-Niklas kommer (hjälp!). Häromdagen ringde en inslagsproducent och pratade lite. Det lät som att de vill att jag bland annat ska tipsa om ett lättbakat surdegsbröd ... Och Eriks surdegsbröd är nog det enklaste surdegsbröd jag bakat, så kanske kan jag tipsa om det? Men om de lägger de ut det på text-tv och internet och allt, blir Erik blir arg då? Han borde förstås bli glad, men man vet aldrig. Bäst jag frågar honom.