Många böcker och en liten film

Ni är många som har köpt boken nu. Väldigt många. Den första upplagan på 10 000 är slutsåld och en ny upplaga kom från tryckeriet förra veckan. Det är jätteroligt, varenda såld bok gör mig stolt och glad!

När den andra upplagan skulle tryckas passade vi på att rätta några småsaker: Erik Olofson var felstavad på sidan 51, och så ändrade vi temperaturen på pizzan. I boken står att den ska in i ugnen på 250 grader, men det finns ingen anledning att inte köra på ugnen allt vad den har, i pizzeriorna bakar de sina pizzor på över 300 grader.

Annars tycks boken inte innehålla några större felaktigheter. Eller ja, det beror på vem man frågar förstås. På Adlibris kan man läsa följande i en kundrecension: Denna bok är den sämsta jag har haft. Rörig, krånglig. Han kunde ju förklara vad han menar med vissa saker. Den personen verkar ju inte överförtjust förstås … Som tur är ligger det några snälla recensioner intill.

En som definitivt gått igång på boken är Peter. Han har som föresats att baka sig igenom hela boken, kronologiskt och med noggranna anteckningar. Han är snart halvvägs och han bakar jättefina bröd. Jag är mycket hedrad och har lovat Peter ett fint pris om han kommer igenom hela boken. Följ Peters bakande på hans trevliga blogg Smakligt och gott.

En sak som jag fått många frågor om är det som står i slutet av receptet på rågsurdegsgrund på sidan 10. Häll ut allt utom cirka 50 gram (ca 1/2 dl), fyll på mer mjöl och vatten och rör om. Jag håller med om att det kan låta lite ologiskt, men det är faktiskt så jag gör. Poängen är att om man inte häller ut en del av surdegen kommer den behöva ännu mer mat och kommer växa sig alltför stor. Det skulle sluta med att man har en mycket större mängd surdegsgrund än vad man kan tänkas behöva.

Kan man inte göra en mindre mängd redan från början? påpekar någon. Jo, det kan man förstås rent teoretiskt, men då blir den så värst liten och klen att i alla fall jag har haft problem att få fart på den. Är ni med?

Ytterligare en sak som jag fått en del frågor om är vikningsmomentet som jag gör i många av de ljusa bröden, ni vet, Under tiden degen jäser viker jag den tre gånger …. Igår riggade jag Lisas kamera på vattenkokaren och gjorde en liten film på temat.

När vi kommer in i handlingen har jag först blandat en Stureby levain-deg som jag lagt ner i min oljade plastlåda. Där har den legat i ungefär en timme när jag gör vikningsmomentet första gången. Sedan ligger degen ungefär 30 minuter innan jag viker den för andra gången, och ytterligare 30 minuter innan jag gör sista vikningen (alltså vid 60, 90 och 120 minuter). Nu, film!

Jag ska erkänna att jag inte alltid följer just de där tiderna, 60 minuter hit, 30 minuter dit. Om det råkar gå två timmar innan den första vikningen, eller man måste gå och handla mitt i och inte har tid med den tredje vikningen, så är det ingen katastrof. Ibland, om jag inte kan vara hemma med degen hela dagen, så nöjer jag mig också med bara en vikning innan jag ställer in degen i kylen eller matkällaren.

Vill man ha exakt samma resultat varje gång man bakar ska man förstås vara noggrann och göra likadant jämt, men för min del är inte det så viktigt. Att det blir lite olika från gång till gång är en del av trevligheten tycker jag.