Brödboksspecial, del 5

Här är femte och näst sista delen i min brödboksspecial. Nu om boken Brödälskare av Henrik Francke, utgiven på B Wahlströms förlag.

Boken har den sympatiska undertiteln en inspirationsbok för hemmabagare, och det är inte bara titeln som är sympatisk. Hela idén med boken tycker jag mycket om. Man får möta nio bagare runt om i Sverige som berättar sina brödhistorier och delar med sig av sina recept. Författaren Henrik Francke, för övrigt en av personerna bakom utmärkta Taffel, drev också en brödblogg när han skrev boken, men den tycks tyvärr vara nedlagd.

Det är dock någonting med boken som gör att den inte kommer fram ur hyllan så ofta. Jag ska försöka komma åt vad det är, via en liten omväg:

Om jag ska vara kategorisk, vilket ju kan vara ganska kul ibland, så tycker jag mig se tre typer av professionella bagare. Den första kategorin skulle man kanske kunna kalla bröd-VM-bagaren. Bröd-VM-bagaren har sitt, och eventuellt något mejeri- eller sockerbolags, namn inbroderat på den dubbelknäppta och prydliga bagaruniformen. Jobbar kanske på Lux, Gateau, Olof Viktors eller annat elegant bageri. Mycket skicklig. Har många och exakta termometrar i bageriet.

Sen har vi bagaren som hoppat av tidigare jobb som kulturarbetare, snickare eller it-direktör och öppnat ett alldeles eget bageri. Låt oss kalla honom/henne kulturarbetarbagaren. Kulturarbetarbagaren bakar med ekologiska mjöler, surdeg och stenugn. Allra helst vedeldad, men eftersom flera av dem har sina bagerier mitt i stan, eller strax utanför, får de ofta nöja sig med en elektrisk variant. Har inte så många termometrar i bageriet.

Till sist har vi naturbagaren. Han eller hon bakar sina bröd med lika mycket godhet som mjöl. Mediterar eller klipper ett får medan brödet jäser. Mal sitt eget mjöl och bakar i sin egen stenugn. Äger ingen termometer.

Boken Brödälskare hamnar någonstans mellan kulturarbetarbagaren och naturbagaren, med en liten övervikt åt den senare. Bröd-VM-bagarna är överhuvudtaget inte med. Och det är nog den vaga övervikten åt naturbagaren som gör att boken mest blivit stående. Kanske är jag orättvist kategorisk – det finns en och annan hemmabagare i boken också – men den bestående känslan blir ändå att det är lite väl andligt och passionerat för min smak.

En annan anmärkning, som även den är ytterst subjektiv och mycket ytlig, är att jag har lite problem med formgivningen. De har valt ett sådant typsnitt som ska efterlikna handskriven text, och det blev inte fint tycker jag.

Trots allt måste jag nog rekommendera boken, kanske särskilt om den skulle dyka upp på rean. Den handlar trots allt om bröd och om folk som älskar bröd. Jag älskar bröd. Och en dag ska jag nog komma över mina hangups och baka lite mer ur den. Som det här goda dinkelbrödet till exempel (ett fint recept där man får en god dinkelgröt som bonus!):

Och med det; glad alla hjärtans dag allihopa!