Frukostbröd, gott och enkelt

Uppdraget slutfört, de här får duga!

Mitt egenpåtagna uppdrag gick ut på att göra ett enkelt vardagsfrukostbröd som inte kräver jäsning eller annat pyssel på morgonen, utan som går att skjutsa in i ugnen bums när man klivit upp ur sängen (tidigare försök här och här).

Vad är det här? Fyra gråsuggor på väg in till stan?

Så här gjorde jag: Vid niotiden på kvällen blandade jag degen som bestod av följande:

200 g (2 dl) ljummet vatten
250 g vetemjöl (special)
5 g jäst
7 g salt

Jag började med att köra allt utom saltet på låg hastighet i 8 minuter. Sen hällde jag ner saltet och körde en stund till, det blev nog ytterligare 8 minuter. Det är ganska mycket vatten i den här degen, så man får jobba lite på att få en bra konsistens/struktur på degen. Ett tips jag fick på Saltå Kvarn var att köra i intervaller. Om jag ska försöka rekonstruera knådningen så var det nog ungefär så här:

8 minuter på låg hastighet, vila 3 minuter och sen ner med saltet, 4 minuter lite högre hastighet, vila 3 minuter, 2 minuter (på samma hastighet), vila 2 minuter, till sist ytterligare 2 minuter.

Sen tyckte jag den kändes lagom. Den var lagom seg och spänstig när man tog upp en bit och drog lite i den. Lite glänsande och kladdig men utan att fastna på fingrarna när man petade på den.

Ovanstående är ingen absolut sanning, men det funkade för mig den här gången. Det här med knådning/blandning är en hel vetenskap har jag förstått, och det finns många olika teorier om hur det ska gå till. Och olika mjöl beter sig på olika sätt. Här finns massvis att upptäcka!

Nu fick degen vila i en oljad bunke täckt av plastfolie i 2 timmar.

Jag tog ut degen på ett bakbord och delade i fyra bitar som jag vek ihop försiktigt, så att de fick en slät och fin, spänd yta. Jag la dem på en mjölad skärbräda, strödde på lite mjöl, täckte med plastfolie och ställde in i kylskåpet.

Nästa moment var så att få igång ugnen i tid, så att den var varm när väckarklockan ringde. I avsaknad av timer på ugnen löste det sig då Lisa vaknade till av sig själv vid sextiden och gick upp och slog på full effekt, 275°, på vår Elektrohelios.

Så här såg de blivande frukostbröden ut efter en natt i kylskåpets mörker:

Nu skjutsade jag in dem i den heta ugnen och langade in några isbitar (i stället för vatten) på en plåt som jag har stående längst ner i ugnen. Jag skruvade ner värmen till 250° och lät bröden stå inne ca 20 minuter. Då hade de fått fin färg och kändes färdiga.

Voilà! Le pain du petit déjeuner de Martin.

Det här är inte alls något märkvärdigt bröd. Men gott i sin enkelhet. Vill man kan man naturligvis variera receptet precis hur som helst, till exempel byta ut lite av vetemjölet mot annan sort, strö på några goda frön, tillsätta solrosfrön, eller varför inte ha i en klick surdegsgrund i degen, det skulle nog sitta fint!